MathildautanH

Vet ni vad jag just insåg? efter att ha varit hemma hos en familj, som faktiskt är min morbror och hela hans familj. Och ja nu sa jag morbror, det har jag inte sagt förut men nu gjorde jag det. Hade jag jag känt den här familjen hela mitt liv så hade nog inte morbor eller "halvmorbror" speltat någon större roll. Men nu är det ju så att jag endast vetat om deras existens i ett par år. Och ikväll var det första gången som jag och min kusin Malin faktiskt pratade med varandra. Så nu är jag ganska fylld med hopp, jag kanske inte längre är den där personen som inte umgås eller har någonting gemensamt med min släkt. Jag kanske precis har upptäckt  att jag faktiskt har en riktigt jämngammal kusin som jag kanske kan få det där förhållandet med som jag alltid har varit så avundsjuk på. Jag kanske kan nöja mig och vara stolt över min släkt (: Och kanske till och med vara tacksam över att morfar har sett till så att den har blivit stor? (;

Nej nu ska jag gå och sussa, tidig morgon imorgon. julmarknad med mami, mami 2, papi 2, syster&bror 2 (: