Det som göms i snö kommer upp i tö
Jag skrev det här inlägget igår, men då krånglade det att lägga upp bilderna. Så det får publiceras idag istället
imorse, eller ja imorse och imorse klockan var väl runt 12 så åkte mami och jag in till Norrtälje. Mamma skulle hämta Fridas medicin, hon har fått magkatarr, det är inte lätt att vara kär ;p och jag behövde köra så jag följde med.
När jag kom hem så tvättade jag håret, det är numera en lyx att få göra det (: hade inte gjort det sedan i tisdags, det går med andra ord frammåt. Sedan så begav jag mig ner till ICA i och med att Frida är sjuk så åker jag på att jobba. idag så stod det även städning för mami och pappa på schemat och när de höll på att rota i "dataskrubben" -som jag så fint har döpt den till. Så hitade jag eller jag och jag alla hittade väl dem, en massa gamla kort. Och alla som känner mig väldigt väl, vet hur jag reagerar när jag tittar på gamla kort. Jag har alltid gjort det och kommer nog alltid att gråta när jag ser på kort ifrån när jag var liten. Och mitt i allt så kläcker mami ut : det här är nog kort som du börjar gråta till. Och då tänker jag nej nu ska jag klara det här, nu när hon har sämtat om det så kan jag ju inte börja lipa. Och ja det tog väl ungefär 2 sekunder innan tårarna rann. 
